Main menu:

Blogg

  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • maj 2018
    M T O T F L S
    « Apr    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  

    A – som i Alkoholpolitik, Anhörigvård, Ansvar, Arbete, Arbetskarriärer, Arbetslöshet, Arbetslöshetsskydd och Arvsskatt

    Precis som inför kommunalvalet 2012 bygger jag här upp mitt valprogram inför riksdagsvalet i form av en alfabetisk lista över nyckelord, som det ska vara lätt att hitta och slå upp i. I dag, precis två månader före valet den 19 april, börjar vi med bokstaven A:

    Alkoholpolitiken måste syfta till att minska alkoholskadorna och de kostnader de medför för både individer och samhället. Förmyndarskap är ändå inte rätt metod och prispolitikens utrymme begränsas av billig import. Finländarna måste lära sig att bruka, inte missbruka alkohol.

    Anhörigvården är, då den fungerar, en win-win-modell. För de äldre, sjuka eller handikappade som kan och vill bo kvar i hemmet och som har turen att ha en anhörig som vill ta hand om dem, är det oftast en angenämare vårdform än institutionsvård. Och för samhället är det även med höjda ersättningar till de anhöriga och längre avlösningstider en avgjort fördelaktigare lösning. Folkpensionsanstalten ska sköta ersättningarna, som i princip bör vara lika i hela landet.

    Ansvar för varandra måste vägleda oss på alla samhällsområden. Samhället bär det övergripande ansvaret för välfärden och välbefinnandet, men vi måste också bära ansvar för varandra – i familjerna, i skolorna, på arbetsplatserna, grannar emellan, i organisationer, ja överallt där människor umgås.

    Arbete är själva grundpelaren för vår välfärd. Alla som kan och vill ska ges möjlighet att arbeta och lyfta en lön som man klarar sig på. Många arbeten, t.ex. i vården och utbildningen, är nu alltför lågt värderade.

    Arbetskarriärerna bör kunna förlängas i takt med att livslängden ökar. Den lägre pensionsåldern borde helst stegvis höjas från 63 till 65, men naturligtvis med reservation för fysiskt eller psykiskt tunga yrken. Men framför allt ska det vara möjligt att frivilligt stanna kvar i arbetslivet längre än till 67 års ålder, så att pensionen stiger för varje år man jobbar längre. Deltidsjobb och distansarbete ska kunna erbjudas för att främja en högre faktisk pensioneringsålder.

    Arbetslöshet är ett gissel för både individerna och hela samhället. I stället för att piska arbetslösa att ta emot ett arbete utanför den egna branschen och yrkesinriktningen, arbete på annan ort eller ett lägre avlönat arbete än det man tidigare haft, kunde samhället locka till detta genom att erbjuda skattelättnader. Det skulle också samhället vinna på.

    Arbetslöshetsskyddet bör inte försvagas, eftersom det ska erbjuda trygghet också för den arbetslösas familj. Den som vill kunde tvärtom erbjudas en högre ersättningsnivå, under en i motsvarande grad förkortad tid.

    Arvsskatten får inte skärpas, utan helst lindras så snart statsfinanserna erbjuder en möjlighet till det. Arvsskatten för företag som stannar inom familjen borde ersättas med en skatt först om och då arvsandelen realiseras, men inte mätas ut så länge pengarna stannar i företaget.