Main menu:

Blogg

  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

    ABC för Helsingfors: D som i Dagis och Demokrati

    Dagis lägger – vid sidan av hemmet, förstås – grunden för barnens skolgång och vidare utveckling. Dagvård på modersmålet bör kunna erbjudas så nära hemmet som möjligt, eller så att barnet behändigt kan föras till och från dagis på mammas eller pappas väg till och från jobbet. Privata daghem bör kunna komplettera det kommunala dagvårdsnätet på samma ekonomiska villkor. Gränsen vid övergången från dagvård över förskola till grundskola kan gärna vara ”glidande”: för varje år som går närmar sig dagisvården förskola, som i sin tur är förstadiet till grundskolan. Den så kallade subjektiva rätten till dagvård är barnets rätt, inte föräldrarnas! Barnet har rätt till den stimulans och de impulser en social samvaro med andra barn och utbildad personal kan ge. Tillgången till behörig personal är en grundläggande förutsättning för en god dagvård. Den svenska barnträdgårdslärarutbildningen som startat i Helsingfors underlättar läget här. I svenska daghem bör man konsekvent försöka använda svenska, även om många barn kommer från tvåspråkiga eller finska hem. De har ju valt svensk dagvård för att barnen ska lära sig svenska! Språkbadsdaghem kan sedan komplettera utbudet.

    Demokratin är så självklar att vi inte alltid förstår att värna den. Och ändå borde den utvecklas för att svara m0t moderna krav. I en stad av Helsingfors storlek hamnar demokratin lätt i kläm. Insynen i stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och nämndernas – för att inte tala om förvaltningens – arbete är inte alltid den bästa. Om jag blir vald till fullmäktige, lovar jag att informera och vara anträffbar! Ännu svårare att få demokratin att fungera skulle det vara om städerna i huvudstadsregionen skulle gå samman till en miljonstad. Just demokratin är därför ett av de främsta argumenten mot en kommunfusion i vår region. I stället bör kommunerna samarbeta kring allt det som måste skötas över gränserna. Och för att demokratin ska fungera behövs det ett demokratiskt valt regionalt organ för att övervaka den verksamheten. Sedan borde demokratin utvecklas också inom stadens gränser, med stadsdelsråd och -föreningar som ges status av remissinstans och rentav kan få avgöra lokala ärenden. Och det behövs inte bara rådsorgan på geografisk grund, utan också på så att säga demografisk, åtminstone ett ungdomsråd och ett äldreråd med reella befogenheter.