Main menu:

Blogg

  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

    Då vi måste höja skatter

    Få är väl de väljare som inför ett val vill höra talas om höjda skatter. Ärlighet varar dock längst, och det är därför bäst att säga som det är: för att kunna börja betala tillbaka vår statsskuld och ändå inte skära i välfärden, måste vi under nästa valperiod åtminstone tillfälligt höja skatteuttaget.

    Alternativen är betydligt värre: Att skära i utgifterna, och då räcker det inte med att skära bara i partistöd eller riksdagsledamöters löner, såsom man av vissa inlägg i den populära debatten kunde tro. Nej, det skulle bli nedskärningar i det vi kallar välfärd.

    Eller så akan vi förstås strunta i att avkorta den statsskuld på över 80 miljarder vi har tagit för att klara de senaste årens ekonomiska kris. Då överför vi skulden till barn och barnbarn, och löper i slutändan risken att gå Greklands väg. Det vill vi knappast.

    Vi måste med alla medel främja ekonomisk tillväxt, som är det bästa sättet att smärtfritt öka även skatteintäkerna. Vi måste också ha en strikt budgetdisciplin och inte ge vallöften som kostar för mycket. Vi måste försöka förlänga arbetskarriärerna, individuellt och hänsynsfullt, för att både öka skatteintäkterna och minska utgifterna.

    Men vi måste alltså också höja skatterna. Och då är mitt recept i korthet följande:

    – Vi kan förstås göra som forna kollegan Staffan Bruun föreslog i Hbl: höja förvärvsinkomstskatten, alltså skatten på arbete. Ack, om alla vore lika uppoffrande som han. Inkomstskatten är dock rätt hög hos oss, och en höjning skulle för sin del bromsa den ekonomiska tillväxten.

    Däremot kan den inte heller sänkas, såsom kokoomus kräver. Låt oss enas om att hålla den oförändrad, på sin höjd inflationsjusterad så att den inte de facto skärps.

    – Däremot kan kapitalinkomstskatten höjas med ett par procentenheter, närmare förvärvsinkomstskattens nivå. Det ställer olika inkomstskatter mer på samma linje, och minskar motivationen att mixtra med de olika inkomstslagen. Tyvärr ger en höjd kapitalinkomstskatt dock inte måga hundra miljoner.

    – Stora skatteintäkter ger bara mervärdesskatten. Vi måste höja den med en procentenhet eller två. Varje procentenhet motsvarar cirka 600 miljoner. Om vi siktar på att ta in en miljard mer, kunde livsmedlen faktiskt undantas från en tvåprocentshöjning. Höjningen måste kanske ändå kompenseras för låginkomsttagarna, närmast med ett ytterligare höjt grundavdrag från inkomstskatten.

    Jag förstår skeptikerna bland konsumenterna: allt blir lite dyrare. Lite svårare har jag att förstå att inte heller en del företag vill ha ha en höjd moms. Den gäller ju alla lika, och snedvrider alltså inte konkurrensen. Man skulle väl tycka att en momshöjning bromsar konsumtionen bara av saker och tjänser man verkligen kan undvara. Men visst finns det sådana också.

    – Sedan finns det andra indirekta skatter och acciser man kan överväga att höja: på alkohol och tobak, och på miljöfarliga produkter. Men vi vet att till exempel energiskatter drabbar vissa medborgare respektive företag särskilt hårt, och måste se upp med de sociala respektive ekonomiska effekterna.

    – Skatteavdragen vill jag i huvudsak bevara. De anpassar beskattningen dels till individuella skillnader, dels till angelägna samhälleliga behov. Det gäller inte minst avdraget för bostadslåneräntor och hushållsavdraget, av vilket det senare torde löna sig för samhället etersom det hejdar svart och grå ekonomi.

    Här var några konkreta skattepolitiska tankar. Vad anser du? Kommentera gärna!

    Kommentera / Kommentit

    Login