Main menu:

Blogg

  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • maj 2018
    M T O T F L S
    « Apr    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  

    En förtroendevalds vardagssysslor

    I dag var det inga kommunala möten, men det gör inte att en förtroendevald inte skulle ha något att uträtta. I dag var det tre ärenden som dominerade min dag – av dem bara ett direkt kommunalt, faktiskt.

    Då jag öppnade HBL i morse lät jag mig irriteras över den delvis svaga svenskan i HOK-Elantos annons. Jo, jag hade reagerat redan på den första annonsen, och på den andra, men antog att inget längre kunde göras eftersom annonsen knappast skulle upprepas en andra respektive tredje gång. Men tredje gången gillt blev för mycket. Några klumpiga ordval, ett par direkta språkfelm, och så alla adresser till S-marketarna på finska…

    I min egenskap av medlem i HOK-Elantos fullmäktige och förvaltningsråd ringde jag upp direktören för marketavdelningen och han lovade att någon ansvarig skulle ringa mig. Det gjorde informationschef Ralf Nyberg, på sin sista arbetsdag inför pensioneringen – efter över 40 år i tjänst.

    Han tog vänligt emot min konstruktiva kritik och förstod, som det proffs han är, direkt att annonsering på svag svenska lätt fungerar kontraproduktivt. Vi gick igenom nästa annons i serien, och den bör nu bli korrekt. Dessutom utlovade han större noggrannhet i fortsättningen.

    Vi var också överens om att andelslaget också i fortsättningen bör annonsera även på svenska. Vi är ändå cirka 70.000 svenskspråkiga i huvudstadsregionen, och det finns många andelslag i Finland som på sitt område har färre konsumenter än så, och de annonserar också…

    I bussen på väg till butiken – Prisma, förstås – hade jag sällskap av ett grannpar som berättade att de i går hade undertecknat en försäkran om att de inte har något emot kompletteringsbygget (vi har mycket sådant på gång här i Mosabacka) av en länga tvåvåningshus på granntomten.

    Men de berättade också att de hade förstått att jättekastet från istiden, som vi nästan kan se från vår trappa, kommer att sprängas bort för att ge plats för ett garage. Och jag som hade trott att jättekast är fridlysta…

    Det blev flera telefonsamtal. Först ett par till stadsplaneringsverket, och i väntan på att få tag på rätt person där ringde jag vår miljöcentral för att kolla om inte jättekast är fredade. Nej, inte alla, men de är nog ”geologiskt värdefulla objekt”, som helst ska få vara i fred.

    Jag fick detaljplanen för området (från 2011, alltså före min tid i stadsfullmäktige) per mejl, och kunde själv se den stora stenen inritad invid de planerade husen. Sedan fick jag tag på den ansvariga planeraren, som ansåg att det nog finns plats för ett garage också om stenen bevaras.

    Hon lovade tala med byggnadstillsynsverket, som har ansvaret för den gårdshelhet som inte finns inritad i detaljplanen. För säkerhets skull mejlade jag ytterligare den person jag hade talat med på miljöcentralen, och bad henne göra det samma.

    Förstås kommer jag att ringa själv också, så uppdraget är inte slutfört innan jag vet att jättekastet kan räddas. Det vore bara alltför ironiskt om det som inlandsisen gav oss för 10.000 år sådan skulle sprängas bort på ett ögonblick, och det till förmån för en simpel bilplats.

    Dagens tredje uppdrag var att försöka påverka Helsingforsförsamlingarnas gemensamma kyrkofullmäktige att inte chockhöja tomtarrendena på Lövö. Jag hade blivit kontaktad av väljare, och trots att stadens förtroendevalda inte har något att säga till om i sammanhanget lovade jag försöka använda mitt eventuella inflytande.

    Det visade sig att jag känner ett tjugotal av de 91 medlemmarna i gemensamma kyrkofullmäktige, så jag mejlade dem med en vädjan. Många sitter även i stadsfullmäktige, och jag hoppas de har hjärtat på rätta stället. Förslaget att mångdubbla tomthyran verkar föga kristligt.