Main menu:

Blogg

  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • augusti 2020
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  

    Farsen kring landskapsplanen

    Om det inte skulle handla om en allvarlig sak, kunde man tala om ren komik. Nu blev det tragikomiskt i stället, ja rena rama farsen.


    Jag syftar på behandlingen i Nylands landskapsfullmäktige av landskapsplanen för Nyland – eller egentligen planerna, för det finns också separata planer för de olika regionerna inom Nyland.


    Behandlingen inleddes tisdagen den 9 juni kl. 9. De flesta hade reserverat förmiddagen för mötet, men det drog ut till efter kl. 13. Då måste det ajourneras, innan man hann fram till voteringarna om ändringsförslagen.


    Mötet återupptogs i måndags, den 15 juni, kl. 8.30. Återigen hade de flesta räknat med att det skulle vara över till mitt på dagen, men trots vädjanden från många ledamöter som hade annat inprickat i sina kalendrar, och trots att ordföranden medgav att man ändå inte skulle hinna igenom alla ärenden den dagen, meddelades att man sitter till kl. 16, så länge reservationen av mötessalen och -tekniken gällde.


    Så skedde också, med ett konstaterande till slut att behandlingen av de återstående ärendena fortsätter i augusti. Något exakt datum gavs inte.


    Till saken hör att mötena hölls med de flesta deltagare på distans, i det Teams-system som använts också av Helsingfors och veterligen de flesta kommuner. Mina tidigare erfarenheter av systemet hade varit goda.


    Nu var det tekniska problem för hela slanten. Vid omröstningarna var det varje gång omöjligt att få kontakt med alla, så det blev en del ”frånvaron”. Än funkade inte ljudet, än inte den enligt kommunallagen likaså obligatoriska bildkontakten. Det är möjligt att redan de här tekniska problemen kan utgöra grunder för besvär mot besluten…


    På hittills elva och en halv timme hann vi avverka ett tiotal omröstningar, i frågor av stor betydelse för landskapet eller åtminstone delar av det. Det handlade om bl.a. dragningen av den eventuella tunneln till Tallinn, om den planerade järnvägsdepån på gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt, om gränsdragningen för skyddade områden, om Malms flygplats framtid och om Vårdö i Helsingfors östra skärgård som planeras bli en ny stadsdel.


    Två av omröstningarna gällde formsaker: skulle vissa förslag tolkas som sådana återremitteringsförslag som kunde äventyra hela landskapsplanens tidtabell, eller kunde de göras som ändringar som inte riskerade hela planen? Den förra ståndpunkten vann bägge gångerna.


    Därmed är vi inne på den substantiella, principiellt ytterst betänkliga sidan av farsen, som kunde sammanfattas så här:


    Gissa vilket resultatet var av de hittills 11,5 timmarna. Jo, plus minus noll. Inte så mycket som ett kommatecken rubbades. Alla ändringsförslag röstades ned, med ett drygt fyrtiotal röster mot ett trettiotal. Majoritetens och minoritetens politiska sammansättning varierade dock.


    Tala om demokratiunderskott! Landskapsfullmäktige ska vara landskapsförbundets högsta beslutande organ, men visar sig vara en gummistämpel för landskapsstyrelsens beslut.


    Nu replikerar någon att det ju för det mesta är så också med riksdagen i förhållande till regeringen…


    Jo, men med en avgörande skillnad: I fallet regering/riksdag gäller parlamentarism med regering kontra opposition. Då regeringen ska åtnjuta riksdagens förtroende, handlar det om riksdagsmajoritetens.


    I landskap, liksom kommuner, finns ingen regering vs. opposition. Landskapsstyrelser, liksom kommunstyrelser, är ”allpartiregeringar”, valda enligt de politiska proportioner som gäller i fullmäktige.


    Till saken hör ändå att Nylands landskapsstyrelse mest består av representanter för större och stora kommuner. De mindre kommunernas inflytande utövas bara i landskapsfullmäktige – där de stora med Helsingfors i spetsen och Esbo och Vanda i släptåg ändå dominerar stort.


    Demokratin mår inte bra av farser som den vi nu fick uppleva. Och landskapsplanen kommer att avgöras i domstolar, inte av oss folkvalda.

    (Först publicerad på kommunförbundets webbsida kommuntorget.fi 17.6.2020)