Main menu:

Blogg

  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • juli 2018
    M T O T F L S
    « Jun    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  

    Hela Nyland, inte halva

    Mina båda yngre syskon, födda 1956 och 1959, såg dagens ljus på Lovisa BB. Själv hade jag hunnit födas på dåvarande Barnmorskeinstitutet i Helsingfors innan familjen flyttade till Pernå 1955.

    Lovisa BB har inte funnits på många, många år. I stället hann generationer av nya invånare i Lovisa med omnejd födas på Borgå BB.

    Nu finns Borgå BB heller inte längre, det blev ett offer för den nya normen att ett BB måste ha minst tusen förlossningar per år för att kunna anses tryggt. Normen motiveras med behovet av läkarjour med tanke på eventuella komplikationer.

    I ett par års tid kunde östnyländska föderskor sedan relativt snabbt ta sig till Barnmorskeinstitutet i Helsingfors, som låg bara ett par kilometer från utfarten från Borgå motorväg.

    Nu har också Barnmorskeinstitutet stängts – inte p.g.a. normen med tusen förlossningar, som uppfylldes med bred marginal, men p.g.a. inneluftsproblem.

    Nu är östnyländska föderskor i princip hänvisade till Kvinnokliniken, till vilken man efter att ha kört ut från motorvägen måste ta sig genom halva Helsingfors, i storstadstrafik. Även med ambulans blev det många minuter till.

    Det har resulterat i att hundratals östnyländska föderskor i stället söker sig till BB i Kotka, dit det är betydligt närmare väg. I och för sig är det inget ont med det. Kotka BB är visserligen strängt taget förpliktigat att betjäna bara Pyttismammor på svenska, men lär göra sitt bästa för att klara svenskan med alla som har behov av det.

    Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt Carea är faktiskt ”associerat” med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (fi. HUS), låt vara inte för förlossningarnas del, utan på mer krävande universitetssjukhusnivå.

    Då jag i fjol höstas invaldes i detta HNS styrelse, ungefär samtidigt som det blev klart att Barnmorskeinstitutet måste stängas, tog jag som första initiativ upp frågan om inte Borgå BB i det uppkomna läget kunde och borde återupprättas.

    Svaret var tyvärr totalt avvisande, jag fick inte ens den gröna Borgåmedlemmens stöd för tanken. I det gamla BB:s utrymmen höll man redan på att inrätta en ögonenhet, och BB-tåget hade gått, utan återvändo…

    Varför denna BB-betraktelse? Jo, den var avsedd som ett exempel på vad som står på spel om vård- och landskapsreformen genomförs. Då ökar pressen ytterligare på de mindre hälso- och sjukvårdsenheterna. Reformen ska ju spara pengar…

    Då måste hela Nyland försvaras, inte bara halva. Det är redan en offentlig hemlighet att också Lojo BB i väster kan vara i farozonen, och Ekenäs BB lades ju ned redan för några år sedan. Det skulle försätta Västnyland i samma svåra situation som Östnyland. Bägge ”periferierna” i landskapet skulle bli lidande.

    Låt oss hoppas att landskapsreformen inte blir av. Men om den blir verklighet, måste vi försöka göra det bästa möjliga av eländet.

    Det börjar med att vi alla måste gå och rösta i landskapsvalet!

    (Först publicerad som kolumn i Lovisatidningen Nya Östis 26.4.2018)