Main menu:

Blogg

  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • september 2018
    M T O T F L S
    « Aug    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930

    Helsinki – Helsingfors

    Vilka är Helsingfors utsikter som en stad med en fungerande och synlig tvåspråkighet? Lagom inför Svenska dagen kunde vi glädja oss över stadens befolkningsprognos för de närmaste årtiondena. Den svenska befolkningen, som i absoluta tal redan vuxit under detta decennium, fortsätter att öka!

    Antalet Helsingforssvenskar var 2008 nere i knappt 35 000 (dock det högsta antalet i någon kommun i landet), men förutspås stiga från nuvarande cirka 36 000 till hela 43 000 fram till 2040. Det är alltså en tillväxt med cirka 7 000 individer, ungefär tjugo procent. På bara 25 år.

    Självfallet förutspås också stadens hela folkmängd stiga under samma period, men inte mer än att den svenska befolkningsandelen stabiliseras på de knappt sex procent som också är andelen i hela landet. Det är alltså som det ”bör vara”: rikets huvudstad förblir lika tvåspråkig som landet.

    Att de ”tredje språken” – alltså inget enskilt sådant – står för en stor del av folkökningen rubbar inte nationalspråkens ställning.

    Men statistik och prognoser säger inte allt. Det stigande antalet svenskspråkiga innebär att det i Helsingfors kommer att behövas mer svensk service, inte mindre, i form av dagvård och skolor, social- och hälsovård, äldreomsorg, kulturutbud och så vidare. Det är en utmaning för staden och dess beslutsfattare, som hunnit vänja sig vid att svenskan inte expanderat. Nu gör den det, och utmaningen är därför bara angenäm.

    Språklagstiftningen reglerar som känt inte den privata sektorn, som är fri att träffa sina egna språkval. Den som vill locka svenska kunder erbjuder dock svenska tjänster, i allt från den privata vården till detaljhandeln.

    Helsingforssvenskarna är vana att få service på sitt modersmål i åtminstone ett par banker, ett stort varuhus, många apotek och av vissa företag i vårdbranschen. Tyvärr har bara en del av de skandinaviskt ägda butikerna märkt att Finland är tvåspråkigt, trots att de rimligen har färdigt skylt- och reklammaterial på svenska att importera.

    Glädjande är däremot att en del företag rentav satsar på helsvenska namn, såsom den restaurang vid Salutorget som gjort torgets svenska namn till sitt. För inte så länge sedan fanns det också i Kronohagen en pub som hette Helsingfors.

    Till Helsingfors profil som tvåspråkig stad hör nämligen också stadsbilden, och här har den offentliga sektorn sin givna uppgift. Det är inte så trevligt att ibland vara tvungen att agera språkpolis, men under hösten har det funnits fall som krävt det.

    Det mest kända är att statyerna av bland andra Runeberg och Topelius på en för smarttelefoner QR-kodad video talar bara finska och engelska. Missen ska rättas till nästa år.

    Lika illa står det till med en del fristående skyltar av metall som har satts upp i torgkvarteren. De presenterar byggnader och platser på tre språk: finska, engelska och ryska. Inget fel på de språken, men ett saknas, som borde ha varit nummer två. Bot och bättring har dock utlovats.

    (Först publicerad som I dag-kolumn i HBL 25.11.2014)