Main menu:

Blogg

  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • februari 2018
    M T O T F L S
    « Jan    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728  

    Individ och kollektiv

     

    Råkade ni höra intervjun med min gamle gode vän, landsbygds- och lokalsamhällesaktivisten Peter Backa i måndags i Aktuellt 17 i Radio Vega? Utgångspunkten var att närdemokratin lätt hamnar i kläm under den ångvält som heter kommunreform.

    Ju större kommuner, som blir snarare regionala än lokala enheter, desto större blir behovet av närdemokrati på lägre nivå än den kommunala, var Backas tes. Eller som en annan god vän uttryckte det i en Facebookdialog: om kommunerna snart börjar bli stora som de forna länen, måste vi väl återupprätta socknarna …

    Backa vill för sin del ta fasta på redan existerande byaföreningar snarare än att börja bygga upp något helt nytt. Respektive stadsdelsföreningar, vill jag som lite mer urban tillägga. Och där sådana inte finns, borde de grundas, vill jag också tillägga. För de finns långtifrån överallt.

     

    Så här långt var det kanske inte något helt nytt Peter Backa framförde. Men sedan följde något som åtminstone för mig var lite av en aha-upplevelse.

    På basis av sina jämförelser mellan Finland och USA formulerade han en paradox:

    I USA råder en individualistisk ideologi, som på lokalplanet har tvingat fram ett kollektivistiskt tänkande. Familjen, kyrkan, lokalsamfundet måste ta hand om det som det individualistiska – och minimalistiska, vill jag tillägga – samhället missar.

    Hos oss i Finland och hela Norden har vi en mer kollektivistisk överbyggnad, som betonar välfärdssamhällets ansvar. I gengäld har det resulterat i individualistiska individer, som inte tar ansvar för varandra. Vi har förlorat den kollektiva känslan, som förr i världen lokalt tog sig uttryck i talkoanda och grannhjälp.

     

    Så långt Peter Backa. Egentligen finns det inte så mycket att tillägga till hans träffsäkra analys. Utom att det förstås skulle gälla att lära av paradoxen, och försöka placera kyrkan mitt i byn (respektive stadsdelen …)! Alltså att hitta en syntes, att kombinera fördelarna med de olika tänkesätten.

    Att nog hålla fast vid den nordiska välfärdsmodellen, där samhället tar ett övergripande ansvar, men att komplettera det med ett större gemensamt ansvar på lägre nivåer i samhället: i familjen, släkten, grannskapet, kyrkan, föreningarna, byn, stadsdelen, ja i delarna av de nya storkommunerna.

    Och man behöver inte alltid gå över ån efter vatten. Där det inte finns bya- eller stadsdelsföreningar, finns det alltid idrottsföreningar, församlingar, marthor, ungdomsföreningar, 4 h-klubbar, partiers och fackföreningars lokalavdelningar, Lions/Rotary/Zonta/Soroptimister och andra gillen, ja organisationer och lösare sammanslutningar av alla de slag.

    Nyckelordet i sammanhanget är alltså den tredje sektorn, som borde få all uppmuntran och allt stöd den kan få, också i form av skattelättnader.

    På det sättet skapar vi förutsättningar för att, som Peter Backa uttryckte det i radiointervjun: ta mer hand om varandra.

    (Först publicerad i Hbl 30.10.2011)

     

    Kommentera / Kommentit

    Login