Main menu:

Blogg

  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • augusti 2018
    M T O T F L S
    « Jun    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  

    Lagen och olydnaden

    Land ska med lag byggas, har det hetat i Norden alltsedan Upplandslagen 1296. Detta axiom har nu ifrågasatts av inrikesminister Päivi Räsänen (KD) i ett omstritt tal där hon hävdade att en kristen kan vara tvungen att följa Guds vilja framför världslig lag.

    Uttalandet väckte berättigade ramaskrin: hur kan en sittande minister uppmana till att inte följa lagen? Talman Heinäluoma hade en poäng i att lagstiftare borde vara de sista att ifrågasätta laglydnad.

    Räsänen har också försvarats, inte bara av parti- och trosfränder, utan också på ett principiellt plan av andra. Även med risk för att kunna beskyllas för att ta Räsänen i försvar vill jag lite problematisera relationen mellan lag och moral.

     

    Moral, skriver jag, inte Bibeln eller Guds ord. Bibeln är ytterst problematisk som lagbok, såsom en insändarskribent i söndagens Hbl påpekade. Den innehåller rentav motstridigheter, särskilt om man jämför Gamla och Nya Testamentet. Som entydigt juridiskt rättesnöre i ett modernt demokratiskt samhälle är den lika oduglig som Koranen, som muslimska fundamentalister vill tillämpa i sina idealsamhällen.

    Däremot kan man filosofera kring om man alltid måste följa en lag som strider mot ens moral/etik/samvete/övertygelse – välj det ord som passar just dig bäst! Och då talar vi inte om fortkörning eller skattesmitning, utan om sådant där en övertygelse faktiskt kan stå i strid med lagen.

    Räsänens exempel med de tyskar som för sin tros och sitt samvetes skull trotsade nazistregimens lagar och påbud var bestickande. I söndagens Hbl spädde tre debattörer från det svenska Claphaminstitutet – som verkar för ”den kristna trons tillämpning på kultur-, tros- och samhällsförhållanden” – på med exemplet Martin Luther King. De kunde ha nämnt även Mahatma Gandhi, men han var ju inte kristen.

    Den gemensamma nämnaren är civil olydnad. Sådan har i alla tider ansetts berättigad då den riktas mot uppenbart illegitim maktutövning, i strid med grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheter. Civil används här i betydelsen medborgerlig, men då civil olydnad också förutsätts vara fri från våld, är det inte helt fel att associera också till begreppets andra dimension.

     

    Frågan är ”bara” vem som ska definiera när kriterierna för berättigad civil olydnad uppfylls. Inte Räsänen åtminstone. De grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna har definierats av FN respektive Europarådet, men är underkastade tolkning.

    I vårt land definierar grundlagen dessa rättigheter – och övrig lagstiftning har av dess uttolkare, riksdagens grundlagsutskott, per definition konstaterats stå i samklang med den. Därmed borde cirkeln i princip vara sluten: även moralen är förankrad i lag. Men så enkelt är det förstås inte alltid, och här är sensmoralen: verkligheten är komplicerad, inte så svartvit som både Räsänens påhejare och belackare lätt vill göra gällande.

    Men sjukvårdspersonal som vägrar utföra lagliga aborter har måhända valt fel yrke?

    (Först publicerad som I dag-kolumn i Hbl 23.7.2013)