Main menu:

Blogg

  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • september 2018
    M T O T F L S
    « Aug    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930

    Landskapsreformen ett missfoster

    Vi har samlats här för att manifestera huvudstadsregionens kritik av regeringens vård- och landskapsreform.

    I och för sig anser också SFP att vi behöver reformer i vården. Nyckelorden är helhetssyn och integration: integration mellan social- och hälsovård, och integration mellan primärhälsovård och specialistsjukvård. Med den enskilda människans behov som utgångspunkt och obrutna vårdkedjor.

    Sådana reformer är dock redan på gång. Kommunerna har redan integrerat socialvård och hälsovård – ibland tyvärr på socialvårdens bekostnad, men det kan förhoppningsvis korrigeras.

    Likaså är integrationen mellan primär- och specialistvård på god väg. Och allt detta inom ramen för nuvarande strukturer med två starka och demokratiskt styrda nivåer. Många kommuner samarbetar också redan i primärvården. Naturligtvis kräver strukturerna sedan fortsatt utveckling.

    Huvudstadsregionens – och SFP:s – kritik fokuserar särskilt på landskapsreformen. De planerade landskapen blir inga demokratiska mellanstegsförvaltningar, eftersom de blir helt beroende av statlig finansiering. En och samma landskapsmodell passar heller en gång för alla inte regioner med allt från bara under 70.000 invånare och ändå upp till Nylands 1,7 miljoner.

    Och framför allt har Nyland redan en organisation på landskapsnivå för den verksamhet som mer än andra kräver det: specialistsjukvården. Särskilt för huvudstadsregionen, med ett befolkningsunderlag som mer än nog räcker till också för både socialvård och primärhälsovård, är landskapet alltså överflödigt.

    SFP:s valspråk sedan decennier lyder ”Nära dig”. Landskapet kan inte med bästa vilja i världen anses ligga nära dig, d.v.s. nära den människa som behöver vård och omsorg.

    Landskapsmodellen tar heller ingen hänsyn till huvudstadsregionens särdrag: urbaniseringen som en global megatrend, den stora inflyttningen och inte minst invandringen.

    I sin kritik av reformen vänder huvudstadsregionen ändå ingalunda ryggen åt det övriga Nyland. Inom HNS/HUS tar också vi gemensamt ansvar för den mer krävande sjukvården i hela landskapet. Och huvudstadsregionen unnar det övriga Nyland ett bättre öde än att riskera att hamna i skuggan av oss.

    Då reformen för Nylands del förväntas spara en miljard inom bara några år drabbas inte bara huvudstadsregionen, utan hela Nyland.

    Från språklig synpunkt sett har vård- och landskapsreformen sina särskilda gjutfel. Valfriheten haltar betänkligt om privata företag inte direkt åläggs att erbjuda vård på svenska. Landskapen skulle inte heller få sådana övervakningsorgan på nämndnivå för den språkliga servicen som de nuvarande tvåspråkiga sjukvårdsdistrikten har.

    Här har vårt tvåspråkiga Nyland, OM landskapsreformen trots allt genomförs, i och för sig enligt SFP:s syn en chans att överträffa regeringens bud: att kräva svensk vård också av privata aktörer och att inrätta ett organ på nämndnivå för den språkliga servicen.

    Redan på grund av den snäva tidtabell regeringen planerar är risken överhängande för att reformen blir ett enda stort missfoster. SFP förordar förslaget till gemensamt ställningstagande av våra fyra städer.

    (SFP:s gruppanförande på det gemensamma stadsfullmäktigemötet för Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda i Mårtensdal 15.5.2018)