Main menu:

Blogg

  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

    Liberal och liberal

     

    Passar på att spinna vidare på den tråd kolumnistkollegan Björn Sundell introducerade i söndags: vad är liberalism egentligen? Ordet hör ju till de mest missbrukade politiska termerna. I USA betyder det vänster, i Ryssland kallar Zjirinovski sitt populistiska ytterhögerparti ”liberaldemokratiskt”…

    Orden liberal och liberalism faller ju tillbaka på latinets liber, frihet, och det är förstås kärnan i begreppet. Men vilken frihet – eller snarare vilka friheter?

     

    Skotten Adam Smith anses vara den ekonomiska liberalismens fader med sitt verk om nationernas välfärd, som utkom det amerikanska revolutionsåret 1776. I själva verket hade Gamlakarlebyprästen Anders Chydenius hävdat samma principer om näringsfrihet och frihandel – plus yttrande- och tryckfrihet! – redan ett drygt decennium tidigare. Men engelskan var redan då det större världsspråket av de två.

    Tyvärr har den ekonomiska liberalismen renodlats av senare tiders marknadsliberaler, även kallade ny- eller neoliberaler. De hyllar friheten också då den går ut över andra människors frihet.

    Verklig ekonomisk frihet förutsätter lagstiftning och reglering, för att inte urarta i vild kapitalism med karteller, oligopol och monopol – som ju i själva verket saboterar den ekonomiska friheten.

     

    Sedan finns det också andra friheter att hylla än den ekonomiska. Den politiska friheten är det vi kallar demokrati. Demokratin får dock inte vara ”majoritetens diktatur”, utan bör inkludera hänsyn även till minoriteter. Demokrati under ansvar.

    Så finns friheten från förtryck och diskriminering, som förutsätter respekt och tolerans. Frihet under ansvar.

    Och vad är alla friheter värda utan friheten från svält, misär, fattigdom? Tänk bara på en från kolonialismens bojor befriad som sedan svälter ihjäl. Se på Zimbabwe!

    Till den verkliga frihetens väsen hör jämlikhet, och då talar vi inte om exakt matematisk jämlikhet som vore en kontraproduktiv utopi eftersom människan behöver ekonomiska incitament, utan om en rimlig jämlikhet. En social liberalism.

    Till den verkliga frihetens väsen hör också hänsyn till natur och miljö. Frihet från en fördärvad livsmiljö. En ekologiskt ansvarsfull liberalism.

     

    Balansgången mellan ekonomisk frihet och andra, lika viktiga friheter kan vara delikat. Den ekonomiska friheten har empiriskt visat sig vara bäst på att skapa mervärde, välstånd, välfärd. Men den ska sedan fördelas så att andra friheter respekteras, och så att lyckan optimeras.

    Är liberalismen då unik? Ja, den ekonomiska liberalismen är det, då motsatserna heter endera monopolkapitalism eller statlig socialism.

    På de övriga friheterna har liberalismen inte – just det, monopol. Också socialismen svär i deras namn (utom att demokratin empiriskt visat sig oförenlig med den) och konservatismen kan ha ett varmt socialt hjärta – tänk bara på en Georg C. Ehrnrooth.

    Det är kombinationen av hänsyn till alla friheter som gör liberalismen unik.

    – kolumnen först publicerad i Hbl 24.5.2012

    Kommentera / Kommentit

    Login