Main menu:

Blogg

  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • november 2018
    M T O T F L S
    « Okt    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  

    Lite försvar av K & S

    Riksdagen behandlar som bäst en ändring av konkurrenslagen som syftar till att komma åt våra två ledande dagligvarukedjors dominerande marknadsställning. De två är som känt K- och S-grupperna, alltså dels de köpmän som hör till Keskos läger och dels de andelslag som tillhör S-gruppen.

    Jag har lite synpunkter på ärendet, men först i ärlighetens namn en varning: egentligen är jag jävig, eftersom jag sitter i S-gruppens andelslag i huvudstadsregionen HOK-Elantos fullmäktige. Och så en anmärkning: synpunkterna är högst personliga, och återspeglar inte min arbetsgivares, Svenska riksdagsgruppens ståndpunkt.

     

    Motivet bakom en skärpning av konkurrensreglerna är gott: att komma åt våra höga livsmedelspriser. Det antas allmänt att en förklaring till dem är bristande konkurrens i dagligvaruhandeln. Men:

    Eftersom jag för S-gruppens del är jävig, börjar jag med mina synpunkter på K-gruppen. Den är inget enhetligt storbolag, förutom för centralorganisationen Keskos del. Tvärtom består den ju av enskilda, privata köpmän, som faktiskt konkurrerar också sinsemellan.

    Visst har gruppen närmast regionala gemensamma kampanjer och erbjudanden som Kesko koordinerar, men i övrigt är det fritt fram för de enskilda affärerna att konkurrera med priser och service. Det finns ju också K-affärer av olika slag, allt från lite dyrare närbutiker till billigare supermarketar.

    Är det inte orättvist att klumpa ihop alla enskilda, privata K-köpmän och räkna deras sammanlagda marknadsandel?

     

    Trots mitt jäv dristar jag mig också till att försvara S-gruppens starka ställning. Här handlar det ju om andelslag, som ursprungligen har grundats av konsumenter i syfte att trygga deras intressen, och den bakgrunden högaktar jag.

    I huvudstadsregionen fanns länge två konkurrerande andelslag: ”vänsterns” Elanto och det ”mer borgerliga” HOK. Då de för några år sedan slog ihop sina påsar blev det gemensamma andelslaget onekligen stort, men det förblev ett andelslag.

    Andelslaget delar ut en stor del av sin vinst till sina ägare/kunder i form av bonusåterbäring. Man behöver inte längre samla sina Elantokvitton som mina mor- och farföräldrar gjorde i Kottby där det andelslaget dominerade, utan det hela sköts elektroniskt. Resten av vinsten går inte heller i några storägares fickor, utan återinvesteras i den egna rörelsen.

    Ska andelslagsidén bestraffas för att den blivit så framgångsrik?

     

    Med dessa synpunkter, eller kunde man kalla dem ”förmildrande omständigheter”, vill jag ingalunda försvara alla drag i K- och S-gruppernas dominans. Bonuskortens gilitighet  har svällt ut långt utanför K-köpmännens respektive S-andelslagens sfärer och gränserna kunde gärna definieras.

    Också respektive centralorganisations, Keskos och SOK:s, roll vid inköp och distribution av varor är i behov av översyn.

    Men kasta inte ut barnen, de enskilda köpmännen respektive andelslagen, med badvattnet!

    (Först publicerad i Hufvudstadsbladet 18.3.2013)