Main menu:

Blogg

  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • maj 2018
    M T O T F L S
    « Apr    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  

    Måste generalplanen göras om?

    Vi lever i spännande tider. I Helsingfors gör vi det i och för sig mest hela tiden, eftersom så mycket alltid är på gång i vår stad.

    Det akuta spänningsmomentet är ändå Helsingfors förvaltningsdomstols utslag om besvären mot den nya generalplanen. Kort sagt lade domstolen, som sig bör med juridiska argument, tummen ned för fyra av de sju planerade s.k. stadsbulevarderna, för byggande i Centralparken och för byggande på Vårdö, Melkö, Östra Villinge och Ramsöstranden.

    Om de här besluten förblir i kraft, efter att staden sannolikt överklagar dem hos Högsta förvaltningsdomstolen, kan många dra en suck av lättnad. SFP-gruppen hörde till dem som försvarade att Centralparken förblir orörd, och vi har motsatt oss att Vårdö med omnejd bebyggs.

    Vad stadsbulevarderna beträffar, har vi varit särskilt kritiska mot dem som planeras längs Tavastehusleden (det är ju just den som skulle inkräkta på Centralparken) och Västerleden, som skulle innebära en orimlig utbyggnad av Drumsö, inklusive fyllnadsmark norr om Västerleden.

    Nu får inte bara dessa två utan också Åbo- och Lahtislederna nej av domstolen. Av de sju återstår alltså tre som kunde byggas: Vichtisvägen, som planerats bli ett pilotprojekt, Tusbyleden och Österleden.

    Den stora frågan är vad som sker med hela generalplanen om besluten inte ändras i HFD. För såsom en av den på bulevardidén baserade generalplanens främsta tillskyndare, Osmo Soininvaara (grön), skrev redan 2013: ”Hela visionen står och faller med om det är möjligt att för byggande ta i bruk den markareal som motorvägarna far iväg med”.

    För oss är det tveeggat att också Åbo- och Lahtislederna fick back. Själva grundidén med dessa bulevarder är omstridd: i den ena vågskålen finns behovet av tomtmark för bostadsbyggande, i den andra bl.a. behovet att trygga stadens tillgänglighet för pendlare från grannkommunerna, säkra varutransporterna och därmed företagens verksamhetsförutsättningar.

    Orsaken till att vi inte sagt blankt nej till alla stadsbulevarder är ändå att vi helst skulle skydda vissa andra områden mot massivt bostadsbyggande, framför allt Domarby gårds områden och Malms flygplats.

    Besvären mot de planerna förkastades tyvärr av Helsingfors förvaltningsdomstol, och det var en besvikelse för oss. Samma natur- och miljöhänsyn, förankrad i den lagstiftning som åberopades, som nu räddade Centralparken och Vårdö, kunde lika väl ha tillämpats också på Domarby och Malm. Varför så inte skedde förblir ett frågetecken.

    Medan staden sannolikt överklagar besluten om bulevarderna och Vårdö med omgivning (men kanske ändå inte det om Centralparken?), kommer försvararna av Domarby och Malm att överklaga de besluten s.a.s. i den andra riktningen. Vi får troligen vänta minst ett år på besked från HFD.

    I hela generalplansprocessen försökte en del av våra politiska motståndare stämpla SFP som nej-sägare. Vi medger gärna att vi mer än de (s.k.) gröna vill slå vakt om naturen och om gamla kulturmiljöer i Helsingfors, och det är vi enbart stolta över.

    Men vi är nog också ja-sägare. Vi säger ja till kompletteringsbyggande, med hänsyn till miljön och stadsdelens karaktär, och till att bygga i det Östersundom som redan 2009 tvångsinkorporerades med det uttryckliga syftet att bygga nya bostadsområden där. På snart tio år har inte mycket annat hänt än att staden köpt upp all mark den kommit över och satt igång planeringen av vad som ska göras med den.

    En särskild generalplan håller på att beredas, i samråd med Vanda och Sibbo, eftersom området sträcker sig över kommungränserna. Planeringen är redan inne på en tredje metrosträckning, sedan de två första visade sig oförenliga med de miljöhänsyn som bör tas.

    Nu bör Östersundomplanerna påskyndas! För egen del säger jag heller inte nej till att bygga på Viks åkrar, för odlad jordbruksmark behöver vi trots allt inte i större skala inom huvudstadens hank och stör.

    (Först publicerat som stadsfullmäktigegruppens nyhetsbrev till SFP:s medlemmar i Helsingfors 14.2.2018)