Main menu:

Blogg

  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

    När historien förkortas

    Kolumnistkollegan Rurik Ahlberg påtalade 11.10 det ”sällsynt illa valda” mottot för firandet av Finlands hundraåriga självständighet 2017: ”Finland 100 [år] tillsammans”. Han ansåg att det återspeglar den historielöshet som präglar republiken i dag; vart försvann tusen år av historia före 1917, undrade han.

    Det är lätt att hålla med. Dessutom är mottot bokstavligt tolkat fel. Tillsammans var vi ju med Sverige i århundraden och med Ryssland i drygt ett sekel. Efter självständighetsförklaringen var vi ju snarare ensamma – ända tills vi 1955 anslöt oss till Nordiska rådet och Förenta Nationerna, 1961 till Efta som associerad medlem och 1986 som full medlem, och 1995 till EU.

    Men säkert avses att finländarna i 100 år inbördes varit ”tillsammans”. Var våra förfäder det inte i så fall redan under den svenska och den ryska tiden?

     

    Ännu värre var historielösheten faktiskt då Finland för några år sedan firade ”märkesåret” till minne av 1808–09 års krig, som bröt de tusenåriga banden med Sverige och gav oss autonomi i det ryska tsarriket. Då betonades det i det officiella firandet hur händelsen innebar att Finland kunde ”födas som nation”.

    Precis som om inte grunden för nationens födelse hade lagts inom det svenska riket, där Finland som den östra rikshalvan hade en stark ställning.

    Det fanns de, med dåvarande statssekreteraren Risto Volanen i spetsen, som ville utlysa året 1809 till ett slags år noll i vår historia: det år då ”nationen föddes” och då grunden lades för den självständiga republiken drygt 100 år senare.

     

    O, heliga – historielöshet! Som om ”nationen” inte alls hade existerat före 1809! Lade Mikael Agricola kantänka grunden för det finska skriftspråket först i början av 1800-talet? Nej, utan redan på 1500-talet.

    Grundades Kungliga Akademien i Åbo kantänka först på 1800-talet, och inte 1640, för att sedan flytta till Helsingfors 1828?

    Fick vi kantänka vår lagstiftning först på 1800-talet, och inte så att tsaren accepterade att svensk lag från 1700-talet med rötter i medeltiden alltjämt gällde i Finland?

    Fick vi kantänka vår religion först på 1800-talet – den hade väl varit den rysk-ortodoxa i så fall? Eller fick vi den i kristendomens västeuropeiska version, först som katolicism och från 1500-talet som protestantisk?

    Grunden för nationen lades nog under seklerna som en del av Sverige. Sedan skapade autonomin under den ryska tiden förutsättningar att vidareutveckla de egna institutionerna i riktning mot det som kännetecknar en självständig stat.

    Men utan den grund som lades före 1809 hade Finland aldrig fått autonomi då, utan sugits upp i det ryska riket.

     

    Men hur skulle dagens unga kunna veta detta? De läser ju inte längre vår historia före 1809 som obligatorisk i skolan.

    En historielös nation, eller en nation med bara 200 år eller rentav bara 100 år bakom sig, är en identitetsfattig nation utan sund självtillit.

    (Först publicerad som I dag-kolumn i HBL 25.10.2014)