Main menu:

Blogg

  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • januari 2018
    M T O T F L S
    « Dec    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  

    Ofosterländsk och ofosterländskt

    Visst var det dumt av statsminister Mari Kiviniemi att beskylla oppositionen för ofosterländskhet. Det är ett mycket hårt omdöme, och hon har nu i två dagar fått äta upp sitt misstag. Hon har ”beklagat” det, men inte direkt bett om ursäkt eller tagit tillbaka det.

    I och för sig bör man göra en viktig distinktion, även om den knappast har en chans att gå hem bland de stora folkmassorna. Strängt taget beskyllde Kiviniemi inte oppositionen för att vara ofosterländsk, utan för att i en preciserad fråga ha handlat ofosterländskt. Det gällde avslöjanden av konfidentiella uppgifter som hade delgetts riksdagens Stora utskott om Finlands förhandlingsposition inför euroländernas toppmöte på fredagen.

    Det är en viss skillnad mellan att stämpla någon som en gång för alla ofosterländsk, och att påtala att en viss handling var ofosterländsk.

    Jämför att jag ovan ansåg det ha varit ”dumt” av Kiviniemi att ha uttalat sig så oförsiktigt. Jag beskyllde inte henne för att vara dum!

    Nå, en del uppfattar säkert skillnaden som hårklyveri. Och oppositionen följer ju bara det gamla demagogiska rådet: överdriv först din motståndares argument, och polemisera sedan inte mot argumentet som sådant, utan mot din egen överdrivna version av det…

     —

    I sak var det en viktig markering av Stora utskottet att inte bevilja stasministern nya befogenheter att öka Finlands ansvar för hjälpen till andra euroländer som hamnat i svårigheter. Det är bra att kunna säga ifrån ibland.

    Inte för att Kiviniemi hade begärt sådana nya fullmakter. Det kunde hon inte ens göra, eftersom fredagens toppmöte mellan euroländerna inte är någon officiell EU-institution som kan fatta bindande beslut – eller beslut överhuvdtaget.

    Lissabonfördraget gjorde hela EU:s toppmöten, officiellt Europeiska rådet, till en sådan beslutsfattande instans, men euroländerna har ingen sådan. Euroländernas stats- och regeringschefer kan bara dra upp politiska riktlinjer i deklarationsform. Besluten fattas sedan av rådet i dess officiella sammansättning.

    Men inför ett deklaratoriskt möte är det helt på sin plats att riksdagen genom Stora utskottet deklarerar sin vilja. Så fungerar demokratin.

    Kommentar / Kommentti

    Kommentar: Anders N

    BRA! Äntligen någon som uttrycker det som många förnuftiga tänk när de såg reaktionerna i riksdagen. Varför gör man riksdagen till en teater? Man spelar på känslor i stället för att ta sitt förnuft tillfånga. Hoppas största delen av schacket byts ut. Det behövs en ny politisk kultur för att inte sannfi och politikerföraktet= soffliggarna skall bli i majoritet.

    Kommentera / Kommentit

    Login