Main menu:

Blogg

  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • november 2018
    M T O T F L S
    « Okt    
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  

    Östersundom – äntligen!?

    Helsingfors stadsfullmäktige godkände för ett par veckor sedan generalplanen för Östersundom. Sibbo och Vanda hade godkänt den tidigare, och nu ska den gemensamma Östersundom-kommissionen sätta sitt sigill på den. Planen gäller mest Helsingfors område, men sträcker sig också in på Sibbos och Vandas, så därför har den gjorts upp i samråd.

    SFP var i tiderna det enda parti som förutom i Sibbo (tillsammans med alla andra) också i Helsingfors och i regeringen röstade mot tvångsinkorporeringen av Östersundom med Helsingfors. Det hade varit bättre att utveckla området i samarbete.

    På ett sätt har det nu bekräftats hur rätt SFP hade. Då biljettsystemet i regiontrafiken nästa år övergår till ett nytt zonsystem, som inte följer kommungränser utan bygger på avstånden till Helsingfors centrum, har Östersundom som enda område i staden förpassats till zon C. Den består i övrigt av västra och norra Esbo och norra och östra Vanda.

    Det förklaras av att avståndet från Helsingfors centrum till Östersundom är klart längre än till t.ex. Grankulla och Myrbacka. Östersundom blir det enda området i hela regionen från Sjundeå över Kervo till Sibbo där det krävs en dyrare biljett för att ta sig till den egna kommunens centrum!

    Det här visar hur galet det var att Helsingfors fick annektera Östersundom. Stadens från början assymmetriska geografi med slagsida mot öster tillspetsas ytterligare. Esbo börjar ju helt nära Helsingfors centrum, medan det redan från tidigare mer än dubbla avståndet till kommungränsen i öster ytterligare förlängdes.

    Varför ville Helsingfors ha Östersundom? Ja, i motsats till östra Esbo och södra Vanda var – är – ju Östersundom mycket glest befolkat och erbjöd oexploaterad tomtmark i mängder. Och så var det så mycket lättare för huvudstaden och regeringen att ta mark av landskommunen Sibbo än av landets näst största och tredje största stad …

    Helsingfors ville alltså ha tomtmark för att kunna bygga bostäder, ja hela bostadsområden – en hel ny stadsdel. Och vad hände sedan? Av någon anledning tycks det för staden ha kommit som en överraskning att Östersundom har känsliga naturområden, inklusive Natura-områden, som skulle försvåra och fördröja planeringen i tio år.

    Generalplanen har genomgått flera faser. Än har den metrolinje som ska utgöra stommen för trafikförbindelserna dragits norröver, än söderöver – för att slutligen landa mitt i. Också placeringen av bostadsområdena har ändrats. Och framför allt har dragkampen om vilken hänsyn som ska tas till naturen och miljön varit lång.

    Nu har äntligen en balanserad helhet skapats – därav utropstecknet i rubriken. Men också den formligen bjuder på objekt för besvär. Det kan dröja innan planen vinner laga kraft. Därav frågetecknet i rubriken …

    Östersundom är stort och bör kunna erbjuda utrymme för både bostäder, arbetsplatser, rekreation och orörd natur. Staden har förberett sig genom att köpa upp över 60 procent av all mark.

    I planen skisseras bostäder för upp till mellan 80 000 och 100 000 invånare – alltså 40–50 procent av den tillväxt på 200 000 invånare staden prognostiserar fram till 2050.

    Enkel matematik är att ju fler bostäder som byggs i Östersundom, desto fler gröna områden kan skonas i andra delar av staden. Det gäller allt från kompletteringsbyggande i existerande stadsdelar till stora helheter som de omstridda stadsbulevarderna och Malms flygplatsområde.

    Men naturligtvis får byggandet i Östersundom inte gå ut över miljö- och naturvärdena. De gröna korridorerna mellan orörda naturområden måste vara tillräckligt breda. Hänsyn måste tas till hotad flora och fauna.

    Till miljövärdena hör kulturmiljöerna. Självklart är att Östersundom gård med dess byggnader bevaras. Lika självklart är att Topelius Björkudden skyddas – inkorporeringen gjorde ju honom postumt till helsingforsare!

    Vad metron beträffar, finns det tid för omprövning, då den skulle byggas först på 2030-talet. Risken är uppenbar för problem av den typ Västmetron stött på, och metrons kapacitet på det mest frekventerade avsnittet mellan Östra centrum och Kampen räcker troligen inte till.

    Varför inte en lättare och billigare snabbspårväg av den typ som dras till Degerö och i form av Spårjokern? Eller rentav närtåg som kunde fortsätta åtminstone till Borgå, kanske vidare till Lovisa och Kotka?

    Sedan bör man hoppas på ett naturnära boende och naturliga byggnadsmaterial: också planerade höghus kunde gärna byggas av trä!

    (Först publicerad som debattartikel i HBL 5.11.2018)