Main menu:

Blogg

  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • augusti 2018
    M T O T F L S
    « Jun    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  

    Rapport från en valkampanj – del II

    För svenska Österbotten – se del I

    Åboland har tyvärr fått rätt få besök av mig i den här valkampanjen. I kommunen Kimitoön var jag förvisso å jobbets vägnar senast i fjol somras, men hann aldrig dit under valkampanjen. Jag ber ödmjukt om ursäkt av mina goda supportrar såsom Rabbe Laurén och Renée Laurén (inte släkt med varandra) samt författaren Juha Ruusuvuori. Och förre kommundirektören i Kimito, Harry Bondas, låt vara numera bosatt i Pargas.

    I Pargas var jag nog under förvalskampanjen strax före jul, på julmarknad, men sedan blev jag aldrig inbjuden under våren.  Lyckligtvis har det inte hindrat över trettio Pargasbor (om man nu ute i skärgården vill kalla sig så) att vara med och rekommendera mig. Bland dem finns paret Agneta och Björn ute på Jurmo och FN:s förre undergen.sekr. Klaus Sahlgren i Korpo.

    Åbo har jag däremot besökt ett par-tre gånger under kampanjen, bland annat redan på en julbasar i Classicum och på en seniordebatt. Tyvärr måste jag inställa ett besök p.g.a. att vår hund opererades – och sedermera måste avlivas. Också i Åbo har dock ett trettiotal ställt upp på min rekommendationslista – med förre SFP-ordföranden och finansministern C-O Tallgren i spetsen. Men också andra kända Åbopersonligheter som Jarl Ahlbeck, Bror Borgar, Patrik Drake (egentligen teaterchef i Björneborg), Tryggve Forssell, Johan Hollsten, Nils G. Holm, Christer Hummelstedt, Hans Johansson, Lars Julin, Aagot Jung, Barbro Schaumann och ett par Taxellar…

    Men nu skulle det ju inte bli en uppräkning av supportrar, utan en rapport från valkampanjen, så raskt över till Nyland där jag – bil- och körkortslös som jag är – har rört mig med tåg, buss och kampanjchefen Kenneth Stambejs bil.

    I Hangö har jag varit ett par gånger, på partidag men också en tidig morgon på torget.

    I Raseborg har det säkert blivit ett dussintal besök, börjande med avdelningsårsmöte i Bromarv i vintras. I Ekenäs har jag deltagit i två paneldebatter, en om geopolitik (läs: Ukraina) och en för seniorer, stått på torget flera gånger (i motsats till de flesta andra torg i Nyland behöver man inte här inleda med ett Päivä – Goddag) och så haft ett valjippo med Håkan Streng på min barndomsgranne Bosse Anderssons trädgårdscafé. I Karis har jag varit både på årsmöte, på valfest och stått på gågatan och dessutom har jag ju min reklam- och webbmakare där. I Pojo var jag på avdelningens årsmöte.

    I Ingå var vi med Håkan Streng, och i Sjundeå ett par gånger utanför marketen vid stationen. Fint var att i samband med det ena besöket tillsammans med kusin Githa också göra en snabbvisit hos min faster Göta, som bor kvar i hemmet i Backa.

    I Kyrkslätt har jag varit ett halvt dussin gånger: på stort valjippo med andra kandidater, på hörseldag, med Håkan Streng, ett par gånger utanför Citymarket och i går utanför Prisma. Från Tjörslätt var ju ändå både morfar och mormor…

    I Esbo kan jag ej räkna dem alla, alltså de gånger jag varit, börjande med den allra första valdebatten på Thorstorp den 11 januari, och sedan i Iso Omena, i Hagalund, på kvinnoförbundets kongress … Fast Hagalunds lantmarknad i går var nog en stor besvikelse för publiktillströmningens del, i högsommarhettan.

    I Grankulla var jag den enda av kvinnoförbundets kandidater som ställde upp på det lokala kvinnoförbundsårsmötet, medan vi var flera kandidater på en valdebatt i mars. Och så har jag stått utanför S-marketen ett par gånger och var i staden senast på Granidagen i förrgår.

    I Vanda har det varit årsmötesdebatt i Dickursby, seniordebatt i Mårtensdals skola och ett par gånger har jag stått på gågatan och torget i Dickursby.

    I Helsingfors har jag naturligtvis varit lite överallt, och här har kommunalpolitik och valkampanj naturligtvis ibland gått lite hand i hand: Brunnsparken, Drumsö, Eira, Haga, Kampen, Kronohagen, Malm, mitt eget Mosabacka, Munksnäs, Rödbergen, Tölö, Åggelby, Östra centrum … Solnaträffarna i Munksnäs har fått en efterföljare i Club Södra.

    I Sibbo var jag på valdebatt i Nickby redan i vintras och med Håkan Streng i Söderkulla i tisdags.

    I Borgå har det väl blivit närmare ett tiotal besök, både i staden och på den gamla landskommunens område. Det började med julglögg på Grand och slutade med Håkan Streng i tisdags – på Grand. Aj jo, plus torget i torsdags också…

    I Mörskom har jag varit två gånger, vilket inte är dåligt för en så liten om också naggande god kommun med så liten, men lika naggande god svensk minoritet. Till Lappträsk blev jag aldrig inbjuden, tyvärr, trots att jag hade haft möjlighet att delta i årsmötet.

    Om jag sparar min barndoms Lovisabygd till sist, har jag också besökt tre av våra språköar: Kotka, Tammerfors (Svenska klubben, förstås) och Uleåborg, med mitt första besök i den svenska skolan – en av de få jag i tidernas morgon missade som skolungdomsförbundsordförande. Uleåborg är förresten den enda ort jag flög till, alla resor till svenska Österbotten har varit med tåg, eftersom jag då kunnat jobba vid datorn hela vägen.

    Men så Lovisa. Förutom att jag under kampanjen varit flera gånger i själva staden, min skolstad, har jag också varit i Liljendal, Strömfors och Pernå. Jag vill gärna avsluta min kampanjrapport med den nostalgivandring jag gjorde i barndomens Pernå för att sätta upp plakat, mellan två av de få bussar som längre kör genom kyrkobyn.

    Jag kom från Lovisa, steg av vid kyrkan och gick sedan till Torsby – förbi ett av mina tre barndomshem men jag hann inte ända ner till Prostgården eller till första kaplansbostaden Nallas (ändå har jag aldrig på allvar kallats Nalle…), men däremot förbi min gamla folkskola, förbi Veckas f.d. kommunala jordbruk därifrån jag som barn brukade hämta mjölk, upp till äldreboendet Hemgården där min pappa en gång var direktionsordförande och förbi det tidigare kommunkansliet där jag hann sitta i kommunfullmäktige i min ungdom. Då jag väntade på nästa buss mot Helsingfors plockades jag upp av en barndomskamrat som med bil var på väg hem till Borgå. Vi stannade i både Forsby, Gammelby och på Borgåsidan i Illby för att sätta upp mina plakat.

    Även om jag nu lyckas ta mig till Bryssel kommer jag aldrig att glömma den landsbygd där jag, efter mina första år i Rödbergen, hade lyckan att växa upp.