Main menu:

Blogg

  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • december 2018
    M T O T F L S
    « Nov    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  

    Reformerna delar och polariserar

    Den planerade vård- och landskapsreformen har haft polariserande effekter, och det på flera olika plan.

    Riksdagen är som känt delad i tu – och det ganska jämnt, dessutom.

    Riksdagens tudelning återspeglar polariseringen bland folket, men här tror vi att en majoritet nog är emot reformen.

    Expertisen är delad och polariserad. De experter regeringen väljer att anlita stöder reformen, de oberoende är skeptiska, kritiska eller direkt avvisande.

    Regionerna är delade, både mellan sig och inom sig.

    Men på en punkt är polariseringen en myt, särskilt odlad av massmedierna. Motståndet mot reformen är inte Helsingforsborgmästaren Janne Vapaavuoris personliga korståg mot regeringen.

    Jag sitter själv i tre organ som har tagit ställning mot reformen:

    Av 85 ledamöter i Helsingfors stadsfullmäktige är det bara de två centerpartisterna och de två blå ministrarna som stöder den.

    I Nylands nuvarande landskapsfullmäktge har vi med förkrossande majoritet tagit avstånd från reformen.

    I styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har vi enhälligt varit starkt kritiska – inklusive samlingspartisterna och centerpartisten.

    Dessutom har de sex största städerna enats om en låt vara p.g.a. Uleåborgs ståndpunkt hovsamt, men ändå klart kritiskt ställningstagande.

    De fyra städerna i huvudstadsregionen har på ett gemensamt stadsfullmäktigemöte tagit avstånd från reformen: Grankulla enhälligt, Helsingfors nästan enhälligt, Vanda med förkrossande majoritet och Esbo med klar majoritet.

    I mitt gruppanförande på detta möte betonade jag att huvudstadsregionen ingalunda vänder det övriga Nyland ryggen.

    I sjukvårdsdistriktet tar vi gemensamt ansvar för specialistsjukvården i hela Nyland – den nivå som mer än andra kräver en organisation på landskapsnivå. Och den vården inkluderar sjukhusen i Borgå, Hyvinge, Lojo och Raseborg.

    Huvudstadsregionen unnar också det övriga Nyland ett blidare öde än att hamna i skuggan av Helsingfors och dess närmaste grannstäder.

    Lyckligtvis delar och polariserar vård- och landskapsreformen inte Svenska folkpartiet, som står enigt.

    (Bloggen bygger på ett anförande i den politiska debatten på SFP:s partidag i Uleåborg 26.5.2018)