Main menu:

Blogg

  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • augusti 2018
    M T O T F L S
    « Jun    
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  

    Så ska gallupar läsas

    Kommer en majoritet av SFP-väljarna i Nyland faktiskt att rösta på Alexander Stubb? Ligger Veronica Rehn-Kivi fyra och jag sexa bland SFP:s kandidater? Ligger Fredrik Almqvist nia och Kaj Bärlund tia bland sdp:s?

    De här frågorna och några till ska jag försöka utreda i denna analys av Helsingin Sanomats nyländska gallup i dag.

    Först om upplägget. Precis som i den gallup HS publicerade på min födelsedag 17.12 är detta en ACCEPTANSgallup: man frågade efter vilka kandidater folk KUNDE TÄNKA SIG att rösta på, INTE vem man tänker rösta på.

    Sedan kunde var och en fritt välja mellan ALLA kandidater, allts inte bara det egna partiets. Då blir resultatet lätt just detta. 36 procent av alla kunde tänka sig att rösta på Stubb, medan saml visar sig få drygt 26 procent av rösterna och tappa ett mandat! Den gode Alex är att gratulera till sympatier som vida överstiger partiets, men dessa mer än var tredje nyländsk väljare kommer INTE att RÖSTA på honom.

    För att fortsätta med gallupkungen Stubb, meddelar alltså drygt hälften av SFP-väljarna att de KUNDE TÄNKA SIG att rösta på Stubb. För att dra en riktigt drastisk historisk parallell: svenskfolket i gemen hade också i presidentvalet 1956 sina sympatier på finlandssvensken K-A. Fagerholms sida, mot Kekkonen. Men i valet hade de nog troget röstat på SFP-kandidaten Ralf Törngrens elektorskandidater…

    Det visar sig nämligen att SFP nog alltjämt enligt denna gallup får sina knappt nio procent av rösterna, mot 9,5 senast, och med god marginal behåller sina tre mandat. För SFP-arna TÄNKER INTE RÖSTA på Stubb, trots sympatierna.

    Klokt nog, eftersom Stubb ändå blir vald med finska röster och det bara vore att reducera den svenska representationen i riksdagen om finlandssvenskar röstar på honom. Och att hjälpa in någon finsk samlingpartist, t.ex. den Sanna Lauslahti som häromdagen slog ihop sig men sannfinska värstingen Simon Elo i en attack på svenskan!

    Nog om Stubb. Men vi kan glädjas åt att han ser ut att få fler röster än Timo Soini!

    På tal om Soini: Också han får mer sympatier (skrämmande 25 procent) än hans parti (nästan lika skrämmande 18 procent). På samma sätt som Stubb kilar in sig bland både SFP-väljares, centerväljarnas, de grönas och t.o.m. sannfinnarnas favoriter, finns Soini högt på sosseväljarnas sympatilista! Det samma gäller förresten också centerns Paula Lehtomäki, som får starka sympatier (men knappast röster) bland både samlingspartister och kristdemokrater…

    Men över till de finlandssvenska kandidaternas sympatisiffror. Då t.ex. fem procent av alla väljare i Nyland KUNDE TÄNKA SIG att rösta på Christina Gestrin, betyder det alltså att drygt hälften av SFP:s väljare (nio procent) KUNDE TÄNKA SIG att rösta på henne. Det är exakt samma resultat som i december. Grattis, Stina, till denna ”pole position”!

    Sedan följer Mikaela Nylander med fyra procent, alltså ACCEPTANS av knappt hälften av SFP-väljarna. Grattis också till Mikaela!

    Som var och en förstår betyder detta alltså INTE att Stina förutspås få drygt hälften av alla SFP-röster, och Mikaela resten. Då skulle det inte bli något över för oss andra, och det blir det enligt gallupen. De tillfrågade har ju kunnat uttrycka ACCEPTANS för fler än en enda.

    Thomas Blomqvist och Veronica Rehn-Kivi får sedan vardera tre procent av sympatierna, alltså var tredje SFP-väljares acceptans. Märk att de som alla andra med samma avrundade procenttal är placerade i alfabetisk ordning, det framgår INTE vem av dem som har lite mer sympatier. De ligger bägge mellan 2,51 och 3,49 procent. Men då Blomqvist sedan ändå placerar sig högre än även Nylander bland SFP:s anhängare tyder det på att han ligger bättre till…

    Det finns i HS-rapporteringen två undantag från den alfabetiska ordningen, ett inom saml och ett inom de gröna. Men då den alfabetiska regeln gäller alla andra 44 kandidater som placerat sig på samma procenttal antar jag att de två undantagen är misstag – på samma sätt som HS i grafiken uppger att sannfinnarna skulle få två tilläggsmandat, då de skulle få fem…

    Det betyder att då Christel Liljeström, jag och Raseborgskurdiska Midiya Zahir Hatam alla landar på två procent, så är också vi placerade i alfabetisk ordning. Svaret på frågorna ovan är alltså att Veronica R-K placerar sig på delad tredje plats, och jag på delad femte. Det är förresten perfekta utgångspunkter för utmanare.

    Och så ännu svenska sosseduon Almqvist & Bärlund. Med sina tvåprocentiga sympatier placerar de sig på en med fyra andra kandidater delad nionde plats bland partiets kandidater, och partiet kalkyleras få sex mandat.

    Sedan gäller det att minnas gallupens tillkortakommande. Då bara drygt tusen personer uppges ha tillfrågats, betyder det t.ex. för min lilla del att något mellan 16 och 24 nyländska väljare har meddelat att DE KUNDE TÄNKA SIG att rösta på mig. Det betyder varken mer eller mindre än så.

    Men huvudsaken är väl att alls figurera i sammanhanget.

    Och sedan har HS missat en sak: SFP har för avsikt att i detta val erövra FYRA mandat i Nyland, inte tre. Det skulle vårt resultat i EU-valet 2009 ha gett, och vår fasta avsikt är nu att med väljarnas benägna bistånd upprepa denna prestation.

    Ja, vi vill! Och ja, vi kan!

    Kommentar / Kommentti

    Kommentar: Alf Günsberg

    Missförstådd devise ”Rikare Finland” spjälker SFP väljare i olika läger Soinister, Kokoomus och Gröna. Bästa generalsekreterare vi får inte leka med ”suddiga” argument. SFP hamnar att förklara vad partiet vill säga med slogan Rikare Finland!

    Kommentar: bjorn

    Devisen är lite provokativ, och formligen ropar på en förklaring – vilket ju var meningen med den! Läs min tolkning på webbsidan!

    Kommentar: Tosse Tverin

    Mycket intressant analys och visar hur snedvridna galluparna kan vara med för lite basmaterial och felaktiga frågor

    Kommentar: bjorn

    Jo, framför allt dras det ofta alltför enkla slutsatser av komplicerade frågeställningar!

    Kommentar: Gustav Båsk

    Hej Det var en intresant utredning om hur gallupen skall läsas. Kanske du kan få in detta i någon Nyändsk tidning. De flesta( såsom jag) har svårt att tyda galluparna.

    Kommentar: bjorn

    Tack. Men ingen chans att få in det i tidningarna, som kandidat är man ju satt i karantän…

    Kommentar: bjorn

    Trots att jag försökte svara på respektive kommentar separat, kom de alla i rad här. Nå, var och en kan säkert lista ut vad som var avsett som kommentar till vad…

    Kommentera / Kommentit

    Login