Main menu:

Blogg

  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • april 2018
    M T O T F L S
    « Mar    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    30  

    Snart har regeringen sin plan B

    Har regeringen en plan B? Den frågan ställs väl närmast med hänvisning till vad man kan göra om Grekland kraschar. Plan A är ju att förhindra en sådan krasch.

    Jag hävdar att regeringen snart har en plan B. B som i Budget, alltså. Denna vecka är veckan B, då regeringen ska mangla fram sitt budgetförslag för nästa år. Det sker onsdag och torsdag, på Ständerhuset som vanligt.

    Än så länge föreligger ju inget regeringsförslag, bara finansministeriets. Inte för att det är så ”bara”, ministeriet brukar nog till största delen få sin vilja igenom.

    Det blir inte lätt att få budgetekvationen att gå ihop. Å ena sidan måste statsskulden minskas, eller närmare bestämt dess tillväxt avta. Å andra sidan borde man inte göra så stora nedskärningar eller höja skatter så mycket att det dämpar den ekonomiska aktiviteten i ett läge då draghjälpen från exporten vacklar.

    Det gäller alltså att balansera, och att prioritera rätt. Från vår sida har vi framhållit att regeringen åtminstone borde undvika sådana beslut som hindrar ökade intäkter eller minskar på bidrag från andra håll. Finansministeriets utkast innehåller ett par-tre sådana förslag som biter sig själva i svansen.

    Det mest uppenbara exemplet är att ministeriet inte har budgeterat för de små tilläggsanslag som skulle behövas för att effektivt bekämpa den svarta ekonomin. De några miljoner som skulle behövas för lite fler skattegranskare, brottsutredare, åklagare och domare som tar itu med den ekonomiska brottsligheten och fifflet ska ju inbringa flerfalt i nu uteblivna skatteintäkter.

    Det samma gäller hushållsavdraget. Det har bevisligen minskat svartarbetet i hushållen. Om det drastiskt skärs ned blir effekten säkert den motsatta.

    Ett helt annat exempel är att då lantbruksanslagen ska skäras ned,är det dumt att skära i de LFA-stöd som är kopplade till EU-stöd. Om vi skär ned på det, går vi miste om EU-pengar.

    Det här var några små men desto viktigare exempel på sådant som borde rättas till då hela regeringen tar ställning till finansministeriets förslag.

    Och så finns förstås RSF, de Riktigt Stora Frågorna: satsningen på de svagaste i samhället, kommunernas statsandelar, försvarsanslagen, biståndsanslagen…

    Jag avundas inte ministrarna deras svåra sits.

    Kommentar / Kommentti

    Kommentar: Toby

    Det är nu vi borde investera i åtgärder som stimulerar sysselsättningen och ökar vår utrikeshandel. Ett konkret tips: sats på rådgivning och hjälp för småföretagare att idka handel med ett av världens rikaste länder, vårt grannland Norge som ropar på underleverantörer och konsumtionsvaror av hög kvalitet. Trots detta har Finland ingen handelsavdelning på ambassaden och ingen FinPro representation i landet – Norge sköts från Danmark. Varför bara främja storföretagens etableringar utomlands när det är sme-företagarna som idag skapar nya arbetsplatser?

    Kommentera / Kommentit

    Login