Main menu:

Blogg

  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • maj 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011

  • april 2018
    M T O T F L S
    « Mar    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    30  

    Visioner för Helsingfors

    Helsingfors ska få en ny generalplan. Den gällande är från 2002, och redan föråldrad. Nu behövs en bred medborgardiskussion om de visioner en generalplan ska bygga på.

    Men först en randanmärkning. Våra stadsplanerare baserar sitt förslag på att Helsingfors år 2050 kommer att ha hela 850 000 invånare – en kvarts miljon nya invånare på 35 år!

    Prognosen är en framskrivning av de senaste årens tillväxt, men då också Esbo och Vanda planerar nya bostadsområden för ett par hundra tusen nya invånare, längs västmetron respektive ringbanan, undrar jag varifrån en halv miljon nya invånare i regionen ska tas. Från det övriga Finland – eller utlandet? Prognosen är för optimistisk.

     

    Eller snarare pessimistisk, för i ett människonära Helsingfors med harmoni mellan gammalt och nytt måste det finnas rum också för annat än bostäder. Några exempel:

    Vi behöver arbetsplatser i den privata sektorn, vilket kräver utrymme för stora och mindre företag. Varvsindustrin är en omistlig traditionell näring i vår stad. Storföretags huvudkontor har vi av både sysselsättnings- och skatteintäktsskäl inte råd att förlora. Samtidigt skapar bara småindustri, verkstäder och särskilt företag i servicebranscher helt nya jobb.

    Stockholmsbåtarna hör till stadsbilden i centrum. Tallinn- och S:t Petersburgsbåtarna och kryssningsfartygen måste få bli kvar i Västra hamnen, och inte fösas undan till Nordsjö. Malms flygplats är en del av vår kulturhistoria, vi behöver en cityflygplats men också grön- och rekreationsområdet och småföretagen kring den.

    Lappviken måste få vara en grön oas för hälsa och välmående. Domarby ska förbli en mötesplats för människor, hästar och hundar. Vår vackra skärgård med öar som Vårdö behövs för fritidsbruk och ska inte bli nya tätt bebyggda stadsdelar. Sandhamn behövs för huvudstadens försvar.

     

    Helsingfors ligger vid havet. Vi kan bygga bostäder nära havet, men inte vid strandlinjen som bör få förbli naturligt parkområde. Vi ska värna om stadens profil mot havet och inte bygga högt alltför nära de yttre stränderna – det kan vi göra i t.ex. Böle, Gräsviken, Fiskehamnen och Östra centrum.

    Det finns ingen återgång till forna tiders ångbåtstrafik, men varför inte moderna farkoster som binder samman våra öar och stränder, börjande med Kronbergsstranden – i stället för en bro.

    Tanken på flera stadscentra är fin, men kräver också arbetsplatser och service i dessa centra, både offentlig och privat. Stadsplaneringen måste här samverka med näringslivet.

    Särskilt i nya stadsdelar finns rum för ny, spännande, omväxlande arkitektur, och uterummen bör kunna användas för kulturaktiviteter. Stadsbulevarder vid motorvägarnas infarter är en god idé, men måste alltid vägas mot priset.

    Spårbunden trafik ska utgöra stommen i kollektivtrafiken, men också ”metrobussar” i egna filer kunde övervägas, deras rutter kan flexibelt ändras enligt behov. Vi behöver parkeringsplatser vid kollektivtrafikens knutpunkter och en fortsatt satsning på cykelleder.

    Se här några visioner. Plats för debatt!

    (Först publicerad som I dag-kolumn i HBL 13.5.2015)